Elever lämnas åt sitt öde – vi måste agera

Sverige bryter mot barnkonventionen när vi inte kan ge elever med erfarenhet av flykt det stöd de behöver i skolan. Därför kräver vi nu att regering och skolhuvudmän satsar på lärare, studiehandledare och elevhälsa.  

I dagarna arrangeras kampanjen Back to School som initierats av nobelpristagaren Kailash Satyarthi. En rad svenska riksdagsledamöter kommer i samband med detta att besöka sina gamla skolor för att diskutera barns rätt till utbildning. Här ger vi politikerna några medskick inför sina besök.

Alla barn, oavsett legal status, har rätt till utbildning. Detta står i Barnkonventionen som Sverige som stat har åtagit sig att följa, och som år 2020 kommer att bli svensk lag. För barn som flytt till Sverige skapar skolgången meningsfullhet och rutiner som underlättar vardagen, menar bland andra Unicef. Idag vittnar dock lärare och annan skolpersonal om alltför stora klasser, brist på tolkar i elevernas modersmål och avsaknad av kompetens för att hantera posttraumatisk stress.  

Lärarbristen i Sverige är ett faktum och ett problem som ser ut att förvärras de närmaste åren, enligt en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting. Särskilt allvarlig för de elever som tvingats bryta upp från sina hemländer är bristen på utbildade modersmålslärare. Bris rapport ”Skolans roll för barn som flytt” från 2018 lyfter betydelsen av kompetenta studiehandledare som kan avlasta redan överbelastade lärare. Idag saknas dock nationella krav på studiehandledarnas kompetens vilket innebär att stödet som eleverna får ser väldigt olika ut runt om i landet. 

I maj 2018 tillsatte regeringen en särskild utredare för att se över behovet av studiehandledning på modersmål. Vi välkomnar initiativet och uppmanar regeringen att titta på vilken utbildning som ska krävas för studiehandledare och hur samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare bör se ut.

Kunskap i svenska språket är en viktig förutsättning för att elever ska kunna ta till sig studier och interagera med andra. Samtidigt menar Bris i sin rapport om barn som flytt att skolan präglas av en enspråkighetsnorm som innebär att det svenska språket premieras och att betydelsen av kunskap i andra språk förminskas, trots att flerspråkighet borde ses som en resurs. Att ge elever möjlighet att kunna visa sina kunskaper i ett ämne på sitt starkaste språk är ett sätt att stärka elevers språk- och ämneskunskaper parallellt. 

Denna typ av språkutvecklande arbetssätt är en framgångsmetod som alla lärare borde få möjlighet att kompetensutvecklas i. Vi vill därför se fortsatta satsningar på kompetensutveckling i språkutvecklande arbetssätt för verksamma lärare och som en del av lärarutbildningen.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat de senaste åren, vilket bland annat lyfts av den nationella samordnaren inom området psykisk hälsa. Barn som flytt är en särskilt utsatt grupp där ångest, posttraumatiskt stressyndrom och depression är vanligt förekommande. Enligt en undersökning som Barnombudsmannen genomfört bland skolsköterskor saknar var femte skolenhet fasta rutiner för hur de ska hantera elever med erfarenhet av flykt.

För att barn som flytt inte ska diskrimineras måste samarbetet stärkas mellan lärare och elevhälsa och vidare mellan hälso- och sjukvårdsorganisationer och myndigheter vid behov. Vi uppmanar skolhuvudmännen att tillsammans med regionerna se över hur samverkan mellan skola, socialtjänst, elevhälsa och primärvård kan förbättras.  

Med fler elever med erfarenhet av flykt i den svenska skolan har arbetsbördan för skolpersonal på många håll slagit i taket samtidigt som eleverna lämnas åt sitt öde. Om Sverige ska kunna leva upp till Barnkonventionen måste regering och skolhuvudmän se till att skolan har rätt förutsättningar för att varje barns rätt till utbildning tillgodoses.  

Kailash Satyarthi,  

Nobelpristagare 2014

Ebba Kock,  

Ordförande Sveriges Elevkårer  

Leo Gerdén, 

Ordförande Sveriges Elevråd

Magnus Jägerskog,  

Generalsekreterare Bris

Johanna Jaara Åstrand,  

Ordförande Lärarförbundet  

Åsa Fahlén,  

Ordförande Lärarnas Riksförbund 

Om kampanjen Back to School

Back to School arrangeras av 100 Million Campaign, som finansieras av Nobels fredspristagare Kailash Satyarthi. Kailash fick Nobelpriset år 2014, tillsammans med Malala Yousafzai. Kampanjens syfte är att belysa frågan om alla barns rätt till utbildning, med målet att alla barn i världen ska vara fria, trygga och få en god utbildning. Genom kampanjen får barn och unga världen över möjlighet att möta sina politiker och makthavare, och fråga vad de gör för att garantera att alla barn i deras samhälle, och i alla samhällen, är fria, trygga och har tillgång till utbildning.  

Texten är tidigare publicerad i Aftonbladet